|
|
|
Ikonerna är slutDaniel intervjuad om Hollywoodkändisarnas allt kortare bästföredatum.
Han tror att människors ökade sug efter äkta och vanliga personer att se
upp till i kombination med kändisars allt mer genomlysta och vardagliga
privatliv bidrar till att förkorta Hollywoodstjärnornas livslängd på
röda mattan. "Ikonerna har spelat ut sin roll. Vi är mer intresserade av
individer och verkliga människor. Man säljer inget bara genom att
smälla upp Scarlett på en affisch. Dagens konsumenter litar mer på en
vanlig kund än en expert," säger Daniel Salzer i Metro Weekend, 30 april
2010. |
Vett och etikett på nätetIda intervjuas i Aftonbladet om varför folk har så dålig hyfs på bytes-och begagnatsajter som tex Blocket. "Grundproblemet är att den här typen av konsument-till-konsument-bransch är ny" säger Ida Hult. "Dessutom är det knepigt att ha rollen som både privatperson och någon form av köpare eller säljare. Men jag tippar på att det långsamt blir bättre. Näthandeln får succesivt fler ramar att hålla sig till - både uttalade och outtalade" säger Ida Hult i Aftonbladet, 5 februari 2010.
|
Innan ni gör en mobilsatsning"My cell phone is a cell of its own" säger Kwesi som är 20 år gammal och en representant för det mobila folket - de som lever sina liv mobilt där mobilen är en förlängd del av dem själva. De använder mobilen som ett slags sjunde sinne. Precis som hörsel, syn, känsel, lukt och smak orienterar de sig i världen med mobilen. Det är filtret mot omvärlden och verktyget för att leva. Mobilen väcker dem, påminner dem, underhåller den och håller ihop deras flock. Mobilen är något privat, den härbärgerar känslor, minnen, relationer, uttryck, kärlek. Det mobila folket känner sig inte ensamma om de har mobilen, den täcker alla platser och identiteter.
När det gäller nyare medier och kommunikationsformer är det lätt att tro att kanalen räcker. Men kanal är bara en kontext - det är fortfarande innehållet som räknas. För att framgångsrikt använda mobilen som insamlingsverktyg eller marknadsföringsredskap måste man veta vilken funktion mobilen har för individen man försöker nå. Man måste ta hänsyn till personens (mobila) medvetenhet och (mobila) integration. Det mobila är inte teknik och apparater utan en livsstil. Ida Hults krönika om mobil kommunikation i Soria Morias nyhetsbrev Ideelt Sett, 14 januari, 2010. |
Så blir 10-taletIda uttalar sig i Aftonbladet om vilka trender kring livet och samhället vi kan se fram emot under 10-talet. Vi ser bland annat "menässansen" - tiden då den nya mannen inte bara vill vara alfahanne längre, utan tar strid för föräldraledigheten. Vi kommer också att möta en annorlunda gröna vågen för dem som vill bo större och lugnare, men med teknikens hjälp ändå ta del av det urbara livet . Ida sammanfattar 10-talet som ett snällare årtionde. "I jakten på mening blir det uppåt för snällhet, godhet, givande och nyandlighet" spår Ida Hult, Aftonbladet Lördag 2 januari 2010. |
Digital backlash ger ljus framtid för julkortet"Tid är den nya valutan. Det är verklig omtanke att skriva för hand, leta upp adressen, skriva även den för hand och lägga i en postlåda. Det blir status att använda frimärke för att kommunicera, säger etnologen Ida Hult, grundare av och VD för Trendethnography AB, i en kommentar till Postens julkortsundersökning som visar att svenska folket fortfarande föredrar fysiska julkort.
Traditionen att skicka julkort kommer från England där de första skickades för ungefär 165 år sedan. I Sverige blev det populärt att skicka julkort i slutet av 1800-talet och traditionen är fortfarande mycket populär. 70 % av befolkningen tycker att det är en mycket eller ganska viktig tradition att skicka julkort. Julkortets framtid är ljus, enligt etnologen Ida Hult som ser en digital backlash. - Handskrivet tillhör de nya trenderna. Vi har tröttnat på elektroniskt pipande e-vykort som kan skickas till massan - vi vill ha det tredimensionella, det personliga och vi vill gärna ha det hem, säger Ida Hult".
Följande media har hittills citerat Ida angående Postens årliga julkortsundersökning: Svenska Dagbladet "Julkortet fortfarande glädjespridare" 29 november 2009, Allehanda.se "Hellre julkort än sms" 29 november 2009, Sydsvenskan "Julkortet säker glädjespridare" 29 november 2009, Frimbas.net 30 november 2009, Hällekis-Kuriren "Svenskar föredrar julkort framför sms-hälsningar" 30 november 2009, Lokaltidningen "De flesta föredrar hälsningar i lådan" 14 december 2009.
|
Om kompetensblandning i dansk mediaIda intervjuad av danska Jobindex om Trendethnographys studier av företag som jobbar med blandade team: En svensk undersøgelse viser, at kreativiteten stiger, og produkterne bliver mere salgbare, hvis ingeniører og humanister arbejder sammen. Afstanden mellem ingeniører og humanisters tankegange kan være milevid, men netop forskelligheden kan være en kæmpe fordel for virksomheder, hvis rammerne er i orden. Det er konklusionen på en svensk undersøgelse, der er udarbejdet af Trendethnography, hvor Ida Hult er direktør. "For at få det bedst mulige resultat ud af samarbejdet, skal fordelingen mellem ingeniører og humanister være struktureret, så der for eksempel ikke bare er én humanist i en gruppe af ingeniører. Det er ikke tilstrækkeligt, at der kun er en fremmed fugl i flokken, for den vil ende med at blive lukket ude" siger Ida Hult till Ulla Blankholm Jobindex, november 2009.
|
 Den nya mannen?Ida i oktobernumret av tidningen Glamour om de nya mansidealen. Ida Hult, Glamour, oktober 2009. |
Försäljarnas 7 dödssynderDolda avgifter, en kundtjänst som aldrig svarar och gratiserbjudanden som inte alls är gratis. Anders Göransson intervjuade Ida Hult i samband med Stora Annonsördagen 2009 om hennes uppskattade föreläsning kring kundmötets sju dödssynder. Metro 19 maj 2009. |
 KreativitetsstretchingIda blandar högt och lågt och delar med sig av sina tips för hur man kan boosta sin kreativa förmåga. Kanske behöver du en kompetensmixmentor? Eller så funkar det att använda metoden att tänka tvärtom och praktisera negativ idégenerering. Låter det rörigt? Hör av dig så förklarar vi vad menar! Ida Hult i Tara nr 8 2009.
|
 Krisbeteendets tio budord i mediaDaniel föreläste för ca 140 kvinnliga företagare vid eventet Framgångsdagen i Kalmar den 6 maj. Temat var hur man kan använda svenskens förändrade köpbeteende för att vinna nya kundsegment. Krisen har skapat en ökad medvetenhet, medvetna kunder väljer, Trendethnography vet hur och varför.
"Krisen är en katalysator för den förändring vi ser i samhället i dag och vi måste hitta ett nytt sätt att leva, sade Daniel Salzer. Han
menade att krisen i sig inte behöver vara negativ eftersom den driver
på utvecklingen och den driver människor att hitta nya lösningar". Daniel Salzer, Barometern, 7 maj 2009.
Några dagar tidigare föreläste han i Karlstad på samma tema. Värmlands Folkblad var där och skrev bland annat följande: " - Finanskrisen är
en visp som rör om och en katalysator som driver på vad din kund
väljer. Var öppen för förändringar i beteendet. I och med krisen finns möjligheter att tänka, analysera och se över. – Förhandla om allt, fokusera starkare på kunden, vårda varumärket och samverka, är några av Daniel Salzers tips". Daniel Salzer, VF, 5 maj 2009.
|
Feministisk lågkonjunkturAllt färre kallar sig feminister. - Positivt värdeladdade ord är istället "entreprenör", "hållbar", "klimatsmart" och "förtroende", säger Ida Hult till Terri Herrera på Aftonbladet. Ida menar att den feministiska lågkonjunkturen startade med kvinnorörelsens interna konflikter. Dessutom har Evin Rubars dokumentär "Könskriget" från 2005 - där ROKS-ordföranden sa att "Män är djur" - och den finansiella krisen påverkat.
- Fast man ska komma ihåg att det främst är begreppet feminist som är ute - inte hela jämställdhetsdebatten, säger Ida.
Hon tycker inte att det är någon överraskning att det är lättare för manliga politiker än kvinnliga att gå ut med att de är feminister. En man har fortfarande mycket att vinna på att säga att han är feminist. Det får honom att framstå som modern och medveten. En kvinna tappar däremot i makt. Hon får medhåll av Birgitta Ohlsson, folkpartistisk riksdagsledamot.
- Jämställdhetsfrågor är, liksom miljöfrågor, väldigt trendkänsliga, säger Birgitta Ohlsson. Politiskt sett ses jämställdhet och miljö vara lite av lyxfrågor som seglar upp under högkonjunktur och ner när det är ekonomisk kris.
Båda tror att feminismen får ett uppsving. Fast inte än på ett tag.
- Det krävs något nytt: en händelse, uppmärksammad bok eller stark personlighet för att f-ordet ska bli inne igen, säger Ida Hult. Men det kommer alldeles säkert. Ida Hult, Aftonbladet 18 april 2009.
|
Hyr ut dig självLågkonjunktur föder idéer – nu väljer allt fler att hyra ut sina tjänster
– Kreativiteten är extra hög i lågkonjunktur. Nöden är ju uppfinningsrikedomens moder, säger Ida i reportage om nya "uthyrningstrenden" i Aftonbladet.
Nästan alla har någonting att erbjuda; en talang, kunskap eller bara tid över.
– Att hyra ut sina tjänster är för många ett utmärkt sätt att tjäna lite extra pengar vid sidan om studierna eller jobbet. Fler och fler inser detta, särskilt nu i tider av lågkonjunktur, säger David Ekenvi, vd på sajten Hyrahyra, som sysslar med uthyrning av såväl tjänster som prylar. Mode och trender växlar snabbt. Vi vill visa att vi hänger med trots att vi har dåligt med pengar.
– Att hyra allt från bostäder till lyxiga designväskor ligger i tiden och är något vi kommer att se mer av i framtiden, säger Ida Hult.
Är uppfinningsrikedomen extra hög i lågkonjunktur?
– Ja, ofta är den det. Dels får vi mindre att röra oss med, något som gör oss uppfinningsrika, dels skapar alla skiften kreativitet, säger Ida Hult. Aftonbladet 13 februari 2009.
|
Naturligt vs onaturligtUtveckling av fett- och sockersnåla livsmedel har drivit på utvecklingen av tillsatser i vår mat. Men allt fler konsumenter tar nu avstånd från E-nummer till förmån för det äkta och naturliga. Men vad är egentligen naturligt? Ida diskuterar tillsatser och mjölkprodukter på sidan 29 i Svensk mjölks tidning, Pejling Nr 3 2008.
|
Me, myself and I - generation Ego är här.Ida Hult i Amelia nr 20 om hur och varför den ironiska generationen nu transformeras till Generation Ego. Ida beskriver hur vår samtida identitet alltmer uttrycks i dagliga beslut snarare än utifrån ursprungsort och föräldrar. "Det är logiskt att folk blir självupptagna i en tid som alltid går ut på att visa vem man är. När alla strävar efter att vara ett original blir vi mest ganska lika kopior av varandra". Det paradoxala idag är kanske att ju fler fria val vi får, desto viktigare blir det att välja som andra. Generation Ego är självcentrerade men har fördelar - när man söker personliga uttryck ökar toleransen i samhället för de som är olika även om vi än så länge bara accepterar olikhet som ändå ryms inom ramen. Vi kan tacka Generation ego för ökad tolerans och att de som ironisk generation kan skratta åt sin egen självcentrering. Amelia nr 20 2008. |
 Livspusslande karriärtjejerDaniel Salzer talar om livsstil, ambitioner och downsizing. Har vi alltför höga ambitioner eller bara dålig självinsikt om våra gränser? Magasinet Sofis mode 4 september 2008.
|
Ida i kulturpolitisk debattMest uppdaterad med den globala ekonomins effekter och förutsättningar var framtidsstrategen och etnologen Ida Hult. Hon var även den i debatten som fick representera entreprenörskapet. Enligt henne är det inom kultur som framtidens möjligheter finns. - Hårdvaran är mjukvaran idag. Sverige kommer att bli omsprungna internationellt om vi inte satsar på kultur, sa hon tillspetsat. Ida Hult lovsjöng kulturen och menade att det är den som bygger upp samhället, får det att utvecklas och stärker demokratin. Och att kulturen därför ska bedrivas utifrån en medborgarperspektiv.
Ida Hult i kulturpolitisk debatt med bland andra Horace Engdahl Svenska akademin, Lena Adelsohn Liljeroth, kulturminister, Gunilla Bandolin, konstnär och professor i landskapsarkitektur på Konstfack, Thomas Jennefelt, tonsättare, Kristina Rennerstedt, chef Kulturrådet, Ann Larsson från Konstnärsnämnden, Margareta Åsberg, Josefin Wikström och Suzanne Osten. Plats Moderna Dansteatern. 7 mars 2007.
"Stor diskussion om små människor" Artikel i Svenska dagbladet från 9 mars 2007.
"Föråldrad konstsyn hos kulturens makthavare" Artikel i Danstidningen 10 mars 2007.
|
|
|
|
